16minuter kvar, nu är den snart här.

Nu har ju pirate bay lagt ut en Ipredator som ska hjälpa människor att lyckas undvika att i stort sett vem som helst får veta deras internetvanor.

Men jag har två funderingar.

1. Företagen måste ansöka hos domstol för att få tillåtelse att få veta vem som finns i andra änden av ett IP-nummer. Detta meddelas personen förstås inte om, då skulle den kunna städa undan bevis. Men alla papper, dokument etc. som kommer in till en domstol är offentliga handlingar som vem som helst kan ta del av. Så vad förhindrar att någon slänger upp en hemsida där man förvarnar om vilka IP-nummer  som företagen är ute efter? Då har man möjlighet att förbereda sig för en husrannsakan, frysta tillgångar och en rättegång. Det enda som krävs är till viss del samarbetsvilliga domstola, och så någon energisk person som har tid och kunskap att lyckas med det här. Det går förstås att ringa/maila alla domstolar dagligen, men det vore ju smidigt om det gick att få till en deal där de hör av sig med uppgifterna så fort de kommer in. En slags prenumeration på IPRED :) Annars tar det lite mer tid.

2. Om lagen nu mot all förmodan skulle fungera och människor slutade ladda ner olagligt. Vad kommer att hända med dagens ungdomar och deras samhällssyn/världssyn? Det finns mängder utav tv-serier, nyheter och framförallt dokumentärer som är gratis på nätet. Jag tror inte att lagen skulle förmå människor att betala dyrt för saker som de kan få gratis. Skillnaden blir att de som främst är ute efter att sprida propaganda genom sin film/serier/musik och som därför distribuerar det gratis för alla att ladda ner kommer att få mycket större inflytande över samhället. Det skulle i sig kunna leda till att priser sänks och att mer media kommer ut på nätet och blir tillgängligt för alla. Information wants to be free.

Jag kommer åtminstone att gå över på fria alternativ. (www.sprword.com exv)

3. Det är fler som röstar i melodifestivalen än i Europavalet. (Nu har jag bytt ämne från IPRED så det skriker om det)

Så jag har en idé, som kanske skulle få fler engagerade, det skulle åtminstone dra höga tittarsiffror. Wipeout fast med politikerna som ställer upp till valet. De tre lagen blir förstås alliansen, rödgröna röran och sen klumpas alla små partier som är utanför riksdagen ihop till ett lag. Ett perfekt tillfälle för våra folkvalda att synas och en strålande bra underhållning. Förmodligen skulle åtminstone några till rösta i sommar.

Till alla politiker där ute: Ni vågar aldrig!

Är något som vi behöver i Sverige. Det tycker åtminstone kristdemokraterna som vill ge en bonus till alla som föder barn.

Det är bra. Vi behöver fler barn för att kunna försörja de äldre (som blir allt fler förstås, för de måste också bli fler än de som var gamla när de föddes, och när de som föds nu blir gamla måste ännu fler födas för att kunna försörja dem osv. En hisklig oändlig loop.)

Men vi behöver dem.

För det faktum att jorden redan är så gott som överbefolkad ska ju inte påverka oss i Sverige. Och det är väl klart att vi vill ha svenska barn som försörjer oss på gamla dar och inte några invandrare som kanske tom. bryter på ett annat språk eller har en annan hudfärg. 

Nä, det är dags att vi börjar föra en politik som inte går ut på att vi hela tiden måste konsumera mer och reproducera oss ännu mer. Det funkar inte. Jorden är inte oändlig. Tyvärr. Så vi kan inte fortsätta konsumera i all oändlighet (med den här takten räcker det väl kanske med en 50-100 år, åtminstone om man räknar in hur stor befolkningsökning jorden kommer att få de här åren) och vi kan inte reproducera oss ur problemen. En röst på kristdemokraterna är som en röst på jordens undergång. Jag tycker att det hade varit schysst om jorden åtminstone höll tills jag dör, kanske nåt år till efter det också. Men det verkar vara för mycket att hoppas på.

Offentlighetsprincipen går ut på att alla medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar.

Fast det finns ett gäng undantag. Man får hemlighålla dokument om det är för att "försvara" någon av dessa faktorer:

• rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation
• rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik
• myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn
• intresset att förebygga eller beivra brott
• det allmännas ekonomiska intresse
• skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
• intresset att bevara djur- eller växtart

Verkar vara en kurs som är obligatorisk på våra politikerutbildningar.

Hur ska vi rätta till ett problem? Vi trollar med siffrorna utan att förändra verkligheten så att vi blir omvalda!

Det finns säkert mängder av exempel som dyker upp när man kollar lite närmare.

Men vi har bla. den nya våldtäktslagstiftningen som gick i kraft 1a Juni 2005. Vad som hände var att man numera räknade brott som tidigare hade räknats som sexuellt utnyttjande som våldtäkter. Sen säger man att nu, nu får man minsann fler fällda för våldtäkt. Det kan ju alla se på siffrorna. (Trots att lika många fälldes för våldtäkt+sexuellt utnyttjande som de som fälls för våldtäkt nu.)

Sen har vi arbetslösheten. Alla säger att de vill minska arbetslösheten, inte lika många vill minska den genom att ge de arbetslösa arbete. Antingen så motiverar man dem att börja studera, eller så förtidspensionerar man dem, eller så låter man dem gå nåt program på arbetsförmedlingen, eller så sjukskriver man dem. Så andelen arbetslösa sjunker (det kan ju alla se på siffrorna), men tvärtemot vad man hade kunnat förvänta sig så stiger inte andelen i arbete när arbetslösheten sjunker. Trolleri? Jajamen!

Men verkligheten är inte det viktiga, det viktiga är vad vi tror är "verkligheten". Politikerna är inte intresserade av att fixa verklighetens problem, de är intresserade av att sälja en trollad verklighet. (Vi kanske skulle omskola dem till dammsugarförsäljare?)

http://www.storyofstuff.com/

En intressnat 20 minuters historia om vartifrån våra saker kommer, hur de blir till och vad som händer med dem sen.

Tydligen så går 99% av allt amerikanarna köper ner i soptunnan inom  6 månader. Det är hemskt. Likaså att lösningen på alla problem är att vi ska konsumera mer. Konsumera bara mer så löser sig den ekonomiska krisen. Konsumera mer så blir det världsfred. 

Men om man hushåller med sina kläder, elektriska produkter och möbler. Om man mest bara konsumerar mat. - Då kommer väl 100% att gå i soptunnan på betydligt mindre tid än 6 månader? 

Jag rekommenderar filmen i vilket fall som helst, jag gillade den stort.

Unga svenskar får allt sämre psykisk hälsa - och det är inte svårt att hitta orsaker. Jag skyller på konsumtionssamhället idag. All reklam går ut på att vi får veta att det vi har inte riktigt räcker till, inte riktigt duger, men köper vi bara dessa produkter så kommer vi att må bra. Människor idag, särskilt unga människor, tar emot lika mycket reklam på ett år som människor för 30 år sedan inte ens tog emot på en hel livstid.

När en stor del av alla intryck vi får går ut på att vi inte duger så är det klart att den psykiska hälsan sjunker.

Så här i den ekonomiska krisen (som ska lösas genom att vi konsumerar _ännu_ mer. Duh, 1/3 av jordens resurser har vi redan konsumerat och vi konsumerar i en så otroligt eskalerande takt. Det är inte möjligt att konsumera mer om bara några år.) kanske man ska ifrågasätta den konsumtionskultur vi lever i också.

Låter det åtminstone som när överbefälhavare och andra människor inblandade i försvaret uttalar sig om de nya övervakningslagarna.

Det finns tydligen jättestora hot mot Sverige. Om vi visste vilka hoten var och hur stora de var så skulle vi inte tveka med att införa alla nya övervakningslagar. Men vi får inte veta vilka hoten är. Men hade vi vetat det, då minsann, då hade vi skrikit efter lagarna. Men vi får inte veta någonting. För om vi får veta något så kommer ju hoten också att få veta om att vi vet att de finns. Och då kanske... Ja, vadå? "Då kanske de inte gör allvar av sina hot, det är ju ingen mening om de vet att vi vet om det." Näeh. Och det är dåligt på vilket sätt då säger ni?

Fast det är klart - De får också veta vad vi inte vet. Och det är väl desto farligare. 

Så kanske kan vi förlika oss på en nivå där försvaret ett tag får rapportera om vilka saker de lyckas avvänja efter att de avvänjt dem så att vi andra också får veta lite om hur hotbilden mot Sverige ser ut. Istället för att köra racet att "Vi vet något ni inte vet, hade ni vetat det vi vet så hade ni hållt med oss på alla plan, men vi tänker inte berätta det vi vet. Vi förväntar oss att ni ska hålla med oss ändå." Okunskap är styrka.

Om staten bara vore mer öppen med sin information istället för att försöka hålla oss kvar i skuggan så skulle det bli fattigt med ved på konspirationsteorielden. Så länge de försöker hålla oss kvar i skuggan så måste man ändå fråga sig varför de gör detta. Och oavsett vad man kommer fram till så måste man hålla med om att själva principen att de håller kvar oss i skuggan är oroande - oavsett anledning till detta.

Arbetslösheten i Sverige förväntas ligga på 12% till år 2010.

Fler och fler företag tvingas slå igen. 

Sveriges ekonomi bygger så mycket på export att vi blir otroligt känsliga för vad som händer i vår omvärld.

Systemkris, kallar de det i USA. Och försöker lösa problemet genom att låna ut ännu mer pengar. Jag hoppas på att få något slags utvärdering av hur det har fått för USA efter att Obamas plan trädde i kraft i måndags.

Ekonomi är som en självuppfyllande profetia - tror man att det ska gå bra så går det också bra. Tror man att det ska gå dåligt så kommer det också att gå dåligt. Så det är lite synd att regeringen går ut och säger att vi har otroligt mörka tider framför oss, det gör ju inte att folk tror att det går bra. Och då går det dåligt. Å andra sidan, som konstaterat innan, det är den svenska exportindustrin som lider. Den kommer inte att bättras till bara för att vi börjar konsumera mycket i Sverige.

Som jag ser det så kan det bara gå bra.

Antingen så kollapsar det ekonomiska systemet (och det är verkligen på tiden, jag förstår inte hur man kan pumpa in tusentals nya miljarder dollar för att försöka rädda ett system som inte fungerar) eller så blir ekonomin bättre, och det är väl också bra. På sitt sätt.

Som aldrig tycks vara tillräckligt stor.

Är det verkligen rimligt att ha folkomröstningar i svåra och komplicerade frågor? Kan man verkligen förvänta sig att människor tar sig tid att sätta sig in i frågorna för att sedan kunna göra det bästa valet, eller kommer människor bara generellt att vara emot förändring?

Ta EU och euron. Vi röstade nej till att ha euro - på vilken grund? Nu kör borgarna sitt att "Om vi hade haft euro nu så hade inte den ekonomiska krisen slagit lika hårt mot oss, det borde folk ha förståt och vi har bara oss själva att skylla". - Men är det rimligt att anta att folket kan sätta sig in i dessa politiska frågor på en sån nivå att de/vi förstår hur euro/krona kommer att påverka svensk ekonomi i olika lägen?

Är det inte bättre att ha kunniga människor, som är utbildade och pålästa som faktiskt kan säga att "Utifrån vad vi vet så är det här det bästa vi kan göra" - istället för att låta okunniga människor rösta efter magkänslan.

Vi låter inte människor rösta om ifall läkare ska utföra en operation eller inte, vi låter inte människor rösta om särskilt mycket alls - för att de vanliga människorna är inte tillräckligt insatta för att kunna fatta ett bra beslut. Varför ska då människor kunna antas ha kunskap att välja mellan krona och euron? (Sen röstar vi _fel_ och väljer det (bevisat?) dåliga valet.)

Är det inte rimligt att människor med utbildning och bevis kan bestämma istället för den outbildade massan?

Fast det är klart, människor kan alltid bli korrupta. Människor är inga bra system. Sätter du in Y får du ibland ut Z, ibland X och ibland O. Det finns ingen rim och reson och människor påverkas för mycket av sina känslor - Ska vi riskera att få krona istället för euro för att nån professor vaknat på fel sida den morgonen?

Nä, det är inte rimligt att människor styr, oavsett om vi styr genom direkt demokrati, representativ demokrati eller genom meritokrati.

Men om vi kunde vara helt säkra på att människorna inte blev korrupta då? Om vi kunde vara säkra på att de inte påverkas av sina känslor eller dålig sömn? 

Tjaa, på sätt och vis så kan vi det. Och mycket där till. Maskiner, datorer, har möjlighet att bearbeta mycket mer information än vad en människa kan, professor eller ej. De påverkas heller inte av sina känslor eller dåliga nätter. Varför låter vi oss styras av den obildade massan när vi skulle kunna ta rätt beslut hela tiden?

Det är som om vi skulle ha en diskussion om hur man bäst botar feber - Några tycker att örtte är det bästa sättet, några andra tycker att stensöta rötter är bäst, ytterligare andra att vatten är det enda sättet. Men vi har ju bevis på att febernedsättande mediciner fungerar bäst. Ingen skulle tycka att det vore rimligt att rösta i det här fallet - så jag förstår inte hur man kan tycka att det är rimligt att rösta i andra frågor.

Så den berömda kakan. Den som alltid är för liten och som man inte både kan äta och ha kvar.

Politiken idag verkar fokusera mest på hur man ska fördela kakan, istället för att fokusera på hur man kan få kaka nog åt alla till så lite arbete som möjligt.

Ska alla få en lika stor bit av kakan, eller ska ens kakbit bestämmas efter hur mycket man har hjälpt till med bakningen av kakan?

Tja, om vi kunde baka kaka så att alla kunde bli mer än nöjda, utan att någon speciell arbetsinsats lades in så skulle storleken på kakbitarna vara en helt överflödig diskussion.

Och det kan vi. Vi kan baka mer kaka. Hade jag varit mer konspirationsteoretisk hade jag hävdat att fokuseringen på att bråka om kakbitarna är iscensatt av "makthavarna" för att vi inte ska inse att vi kan få så mycket mer kaka. Istället "hålls vi på vår plats" och bråkar om smulorna vid herrarnas bord.

Hela det ekonomiska systemet bygger på att det måste finnas brist på saker - Om det inte fanns någon brist skulle man inte kunna ta betalt för det. Därför skapar man i många fall en brist, eller en illusion av en brist, för att driva upp priset och få människor att betala. 

Ett väldigt enkelt exempel: Bob Hund har tydligen auktionerat ut en singel på EBay. De fick mängder av pengar för den. Grejen var att det bara fanns en av singeln, och att den dessutom bara gick att spela 30ggr. - Hade de gett ut flera miljoner av singlar så hade ingen betalt priset (tror den gick för 6000 dollar eller något). På samma sätt bränner man diamanter för att hålla priset uppe, man dumpar flera ton av mat (samtidigt som ungefär 25k människor dör varje dag av svält) för att driva upp matpriserna, man undanhåller oljefynd för om folk visste att det fanns mycket mer olja än vad man tror så skulle man aldrig betala priset vi har idag.

Så genom att hålla kakan liten kan de trissa upp priset på den och vi slåss om smulorna istället för att se att det finns nog med resurser för att ge alla kaka.

Ropen skalla! Mer kaka åt alla!