Några forskare har hittat ett ämne som kan förlänga livet med ca 30% (åtminstone hos möss).

Vad skulle hända om man utvecklade ett piller utav det här ämnet, (undrar om någon har tagit patent på ämnet också...) hur skulle priset på det sättas?

Man skulle kunna sätta priset väldigt lågt, precis över tillverkningskostnaderna. Då kanske många skulle ha råd att köpa det, och vinsten kan bli stor även om förtjänsten per såld enhet inte skulle vara det.

Men hur skulle grafen över vinsten se ut om man höjde priset? Om man går ifrån ett pris precis över tillverkningskostnaderna till ett pris som ingen har råd med.

När kommer vinsten att vara som störst?

Det var något musikband härom månaden (eller året) som bara gav ut ett exemplar utav sin skiva, men lät låtarna laddas ner fritt via internet. Denna enda skiva gick på auktion och vinsten de drog in från den var högre än en beräknad vinst ifall man hade massproducerat skivor och sålt som vanligt.

Det gäller att känna sin kundkrets. Finns det någon enstaka (gärna minst två i och för sig) så kan man få en mycket högre vinst genom att bara förse dem med den eftertraktade varan. 

Ett livsförlängande piller skulle nog ha en ganska ordentlig potentiell kundkrets.

Därför är det bra med konkurrens. =)

Är det större risk/chans/möjlighet att ett barn som växer upp med heterosexuella föräldrar blir heterosexuellt?

Det har stått en del i tidningarna om det, det har diskuterats i nyhetsmorgonprogram, men det har inte bekräftats från partiet ifråga.

Jag har ingenting med det att göra, ingenting alls, men jag tänker uttala min åsikt ändå. (Jag har åtminstone röstat på PP och är partimedlem)

Men min åsikt är bara egoistisk, det handlar inte om vad jag tror är det bästa för Sverige, eller för kommunerna, eller ens för piratpartiet. Det handlar bara om vad jag vill.

 Mitt politikerförakt kanske har gått för långt, men det är något med yrkespolitiker som förbryllar mig. Eller ja, det förbryllar mig inte, jag dömmer andra efter mig själv. Men i mina ögon är yrkespolitiker (personer som aldrig har velat försörja sig med någonting annat än "politikerjobb") hemska. Om de inte kan stoppa sig själva i tid. De som vill ha makten borde aldrig få den. Dessa människor vill försörja sig med att diktera andra människors liv, därför är de de sista som borde få sådana möjligheter. 

De vill förstås bara göra allting bra (vägen till helvetet är kantad utav goda intentioner), problemet är att de anser sig själva sitta på den ultimata lösningen på världens (Sveriges/kommunens) problem. Anser man sig sitta på den ultimata lösningen så är det ohyggligt svårt att ta till sig utav andras idéer och lösningsförslag. (Och förr eller senare så kommer det att gå åt helvete.)

Vad har det här med piratpartiets eventuella deltagande i kommunvalet att göra?

Jag har fått intryck av att en del utav de som vill ställa upp i kommunvalen för piratpartiets räkning är just potentiella yrkespolitiker. Det är inget konstigt med det, de finns i alla partier. 

Men jag hade hoppats på att piratpartiet skulle slippa dem. Att piratpartiet skulle handla om någonting annat, och framför allt, att piratpartiet skulle ha en möjlighet att "somna in" när det inte längre behövs. Med yrkespolitiker i leden kommer partiet aldrig få vila. Det kommer till slut inte att handla om att försvara integriteten eller något annat som partiet står för idag, det kommer att bli som med de idag etablerade partierna. Allt som gäller är att ta makten och behålla den. Och folket är dumma får som inte kan tillåtas veta tillräckligt mycket, de förstår ju inte sitt eget bästa och kommer bara att motsätta sig det.

Sen kanske piratpartistiska yrkespolitiker är bättre än andra yrkespolitiker, för att de kanske faktiskt gör något som jag tycker är bra. Och om inte dessa yrkespolitiker tar plats i kommunerna, så kommer bara andra yrkespolitiker att ta platserna.

Och hur ska man få folk som inte vill ha makten att ta den?

Det är en sak med röstfiske där man propagerar för någonting man aldrig kommer att försöka genomföra.

En helt annan med röstfiske där man säger a för att sedan genomföra !(a), och där man redan när man säger a är helt medveten om att man ska genomföra !(a). Ett exempel är ju Reinfeldt, med sitt löfte om att inte jaga en hel ungdomsgeneration. Nu har vi inte bara IPRED, vi har också 15 poliser tillsatta på att enbart jaga ungdomar som delar filer.

Moderaterna verkar göra det igen. Om det vore en omröstning i sveriges riksdag idag, om huruvida ACTA skulle vara öppet eller ej (och där Sveriges resultat också blev det som bestämde hur det skulle bli) så skulle nog inte många ur det här gänget, om ens någon, rösta för ett öppet ACTA. Det händer inte. Jag vet inte om det är partipiskan som viner för hårt, eller om de helt enkelt innerst inne är emot en öppen förhandling om fördraget. 

Tomma tunnor bullrar mest, och de här tunnorna är inte bara tomma, de är fulla med hål dessutom.

Jag blir så arg när de medvetet skriver massa skit som de vet att de inte kommer stå för bara för att vinna lite röster. 

Det är lågt, det är fult, det är vidrigt. Det har inte i en demokrati att göra. (Om man måste ljuga för folket och lura folket för att kunna få deras röster så...)

Kan inte politikerna sluta tjaffsa om vad de "vill" göra, och vara lite mer rakt på och ärliga genom att tjaffsa vad de har gjort, och framförallt, vad de kommer att göra. (Det finns inget som helst samband mellan vad de "vill" göra och vad de kommer att göra.)

Ephone ska överklaga. Det är bra.

Oavsett vad man tycker om IPRED och fildelning, så kan man förhoppningsvis hålla med om att ett beslut om att lämna ut någons personuppgifter utifrån ett ip-nummer är någonting som bör gå via en rättslig instans och inte vara ett beslut enbart upp till Internetleverantörerna. (Vi vill ju ändå inte att de ska lämna ut informationen till höger och vänster så fort någon kommer och knackar på deras dörr)

Men vad innebär domen mot Ephone då? Det faktum att Ephone får betala 70 000 (var det utöver båda sidors advokatkostnader?) kan nog medföra en viss ovillighet från Internetleverantörerna att ta ärendena via domstol. Istället blir det till att lämna ut informationen till alla som kommer och ber om den.
Fast riktigt så enkelt blir det kanske inte. Internetleverantörerna behöver ju bara lämna ut informationen till sådana som har råd och möjlighet att dra dem inför civildomstol.
Vad innebär det då? Privatpersoner som inte har tillräckligt mycket pengar har ingen möjlighet att få ut information ifall någon har utnyttjat deras verk, samtidigt som i stort sett vilket större företag (eller rikare person) som helst kan få ut informationen när som helst.

Piratpartiet sägs ofta vara ett enfrågeparti, huruvida det stämmer eller inte kan (och har) diskuteras länge.
Men hur är det med enlösningspartierna? De som ser många frågor, men har samma lösning på alla?

Tja, SD får ju ta sin del utav skiten. De är ett typiskt enlösningsparti (förutsatt att PP är ett typiskt enfrågeparti). Deras universallösning är ju att minska antalet invandrare. Då kommer antalet våldsbrott att minska, vi kommer få mer pengar till skola och sjukvård, det kommer bli färre våldtäkter osv.

Men hur är det med våra riksdagspartier - de slipper ju oftast den sortens granskning (svartmålning) till förmån för lite längre (och fler) reportage.

Men ta vår regering, alliansen. Så gott som alla problem verkar de vilja lösa med samma lösning. "Studenterna tar för lång tid på sig att gå ut skolan. - Ge dem mindre studiemedel." "Vi har för många sjukskrivna. - Ge dem mindre sjukpengar." "Vi har för många pensionärer. - Ge dem lägre pension." "Skolorna missköter sig. - Låt dem betala böter."
Mindre pengar - det är lösningen på allt.

Fast kanske inte riktigt så ändå. "Vår VD sköter sig inte riktigt. - Ge honom mer pengar." "Våra chefer presterar inte tillräckligt bra. - Ge dem mer pengar."

Så alliansen kanske är en tvålösningsregering?
Om det är problem med de som har mycket pengar så löser man det genom att ge dem mer pengar.
Om det är problem med de som har lite pengar så löser man det genom att ge dem mindre pengar.

Göran Hägglund vill höja spritskatten.
Rökare blir bittra när de jagas mer än de som dricker alkohol.
För alkohol skadar också samhället, till och med mer. Många klarar inte av att hantera alkoholens effekter, och det resulterar i våld och skador.
Sedan finns det också sjukdomar som följer direkt utav ett alkoholbruk. 150 miljarder kronor/år snackas det om, för att fixa problemen som alkoholen orsakar.

Så man vill höja spritskatten.

Vi har redan en väldigt hög spritskatt i förhållande till andra länder. Ändå (påstås det i alla fall) att vi har ett större problem med alkoholen än andra länder.
Så min undran blir ju: Finns det något över huvud taget som tyder på att en höjd spritskatt motverkar problemet? (Eller får man bara mer pengar att bekosta problemen med? Eller rent utav mindre pengar om folk bränner hemma/köper in istället? Folk kanske super hemma mer än på uteställen - där man ändå har mer kontroll över vad som händer?)
Folk verkar utgå ifrån att en höjd spritskatt kommer att minska problemen. Stämmer det verkligen? Man behöver ändå höja spritskatten en hel del för att människor helt enkelt inte ska få råd att köpa alkohol.

Jag håller med om att alkoholens kostnader för samhället är ett problem. Men jag vet inte om en höjd spritskatt på något sätt skulle kunna lösa problemet.

Näthatet diskuteras flitigt i medierna (Känner de sig hotade, eller är det bara sommarens nyhetstorka (det är ju tur att det är torka nånstans...) som visar sig?).
Jag förstår inte hur någon kan försvara näthatet som sådant. Men folk gör verkligen det (kan vara så att det är de som "utövar" näthatet som försvarar det).
Jag förstår inte hur folk kan försvara uttalanden som "Vilka äckliga korvläppar du har, du våldtar säkert småpojkar och suger av dem med dina äckliga korvläppar" genom att hänvisa till yttrandefriheten.
Jag förstår inte hur sådana uttalanden kan försvaras genom "Nu får ni ju äntligen veta vad folk tycker, istället för deras afk rövslickande".
Folk menar (återigen med hänvisning till yttrandefriheten) att personer som tycker att det är jobbigt att få sådana kommentarer skickade till sig dagarna i ända inte heller behöver ha någon yttrandefrihet på nätet. Vissa människors "yttrandefrihetsrätt" att vara riktigt elaka mot andra människor väger alltså tyngre än andra människor rätt till att kunna yttra sig utan att bli utsatta för trakasserier.

Samtidigt förstår jag heller inte de som anser att näthatet är en tillräcklig anledning för att "förbjuda" anonymitet på internet. Det finns inga proportioner.
Näthatet är någonting som borde "bekämpas" och "förhindras" men knappast på bekostnad av rätten att vara anonym.