Med mer än ett år kvar till riksdagsvalet har jag börjat inse att det förmodligen kommer att bli en missnöjesröst från min sida.

I de frågor jag prioriterar finns det inget parti som förespråkar något som ens skulle kunna påminna om en ens lite positiv utveckling. Så frågan är: Vilka är det som kommer att kunna åsamka Sverige minst skada under sin regeringstid?

(Grattis, MP, ni har kanske fått en missnöjesröst. Fast sådana kanske inte "etablerade" partier kan få? Det kanske bara är missnöjesröster om man röstar på partier utanför riksdagen - oavsett anledning?)

Fast det är klart, om alliansen och rödgröningarna hamnar jämnt på "Vilka kommer åsamka minst skada"-skalan så kan Piratpartiet bli intressant också. 

Det finns mycket att sätta sig in i det kommande året.

Nu påminner jag säkert lite om SVT, när jag blickar bakåt, men jag tycker att det är otroligt mer intressant att se vad partierna har gjort de senaste fyra (tre) åren än vad de under valrörelsen påstår att de vill göra de kommande fyra åren. Det ska också bli intressant att ta reda på hur, eller om, partierna har uppfyllt sina vallöften.

Fredrik "polisen ska inte jaga en hel ungdomsgeneration" Reinfeldt, har ju visat med all önskvärd tydlighet att de är hala som ålar. Polisen ska inte jaga, men privatföretagen ska banne mig göra det.

Hade varit intressant att veta varifrån M har fått alla sina sponsrade miljoner - står de på filmbolagens avlöningslista månn tro?

Det är synd att de envisas med att motsätta sig lagar om att partierna ska redovisa vartifrån de får sina penniningar. 

Jag tycker att det i en demokrati vore en självklarhet att folket fick veta vilka det är som avlönar makthavarna.

Har (M) verkligen rent mjöl på sina bankkonton?

Tog mig upp riktigt tidigt (innan 8) för att dela ut valsedlar idag.

Jag hade nästan förväntat mig att få problem med placeringen av dem, man har ju läst så mycket om att piratpartiet med flera får ha sina sedlar på andra bord m.m. 

Tvärtom.

Sedlarna kom upp i samma ställ som de andra - inte nog med det, jag hade med mig lite många sedlar, alla fick inte plats i samma fack. Jag tänkte att jag får la ta med mig dem hem o komma tillbaka senare. Men vallokalsarbetarna tyckte att de kunde ta hand om dem, de fyllde ju på alla andra när det behövdes, så då kunde de ju lika gärna fylla på PPs med, nu när de hade extra sedlar på plats.

På en expedition utanför mitt revir (min lägenhet) mötte jag en man. Han stod med vita lappar med en talande rubrik. Bojkotta EU-valet.

Jag blev förstås nyfiken, men inte riktigt så nyfiken som jag borde ha blivit. 

Jag tog mig ett flygblad, men stannade inte och diskuterade. Det borde jag ha gjort.

Det politiska ställningstagande som jag är mest stolt över och som förmodligen är det enda jag aldrig kommer att ångra är att jag lät bli att rösta i förra riksdagsvalet.

Egentligen är jag inte så förtjust i EU-valet, eller vår parlamentaristiska demokrati över huvud taget. Nu har jag ändå röstat i årets spektakel. (Jag fick inte ens en chokladkaka för det...) Men jag är fruktansvärt medveten om att en röst i EU-valet inte enbart är en röst på det utvalda partiet och kandidaten. Det är en röst på så mycket mer.

Jag har tidigare övervägt möjligheten att på valdagen få till min vallokal och vilja "ändra" min röst (Det är ju okej att rösta på något annat parti, eller blankt, då förstörs poströsten - Men är det okej att vilja ändra sig till att inte rösta alls?) till att inte rösta alls. Dels för att visa att människor som avstår från att rösta inte alltid gör det pga. lathet, dels för att det vore en kul grej, och dels för att se om det alls är möjligt att göra den ändringen.

Nu ska jag bort över helgen, så den planen gick i stå. Och det är väl lika bra det - annars hade jag väl blivit tvångsintagen på psyk "Tjejen här är galen, hon bråkar om att hon vill vara en soffliggare".

Men, kommunistiska partiet verkar övertygade om att ett lågt valdeltagande skulle sända signaler. Sänder signaler gör det säkert, men jag är otroligt skeptisk till att våra kära politiker klarar av att förstå signalerna.

Om så valdeltagandet gick ner under 1% så tror jag att de ändå skulle fortsätta tro/hävda (säger de det tillräckligt många gånger så tror de säkert på det själva till slut) att det bara beror på att svenskarna är så lata och förmodligen bara är bakfulla efter lördagens festande. 

Jag tror att våra politiker är helt inkapabla att se "soffliggande" som ett aktivt, politiskt, ställningstagande. 

Det är nog lika svårt för dem att förstå och acceptera det som för en kristen fundamentalist att förstå och acceptera att Gud inte finns.

Det kommer inte att hända. 

Fast kommunistiska partiet kanske sitter på kunskap jag inte har kommit åt - jag ser nu att de kommer att vara ute imorgon med. Kanske borde ta mig dit och se om de har någon kunskap att dela med sig utav.

Nationalistiska människor, de som hävdar att Sverige är det bästa som hänt världen. Att det på något sätt skulle vara ett problem om ljushyade/ljushåriga/blåögda människor försvann genom "evolutionen". Människor som jag gärna hade velat kalla rasister, men som inte ser sig själva som rasister.

Många av dem är ändå relativt till vänster vad gäller pengafördelningen. Hade de varit riktigt radikalhöger i den frågan hade det varit lättare att förstå.

Men, nej. Vi i "Sverige" har ett ansvar att ta hand om varandra - barn kan ju inte välja sina föräldrar.

Däremot så är det ju självklart att människor kan välja vilket land de kommer födas i. Är man så dum att man väljer att födas i Afganistan så får man ju skylla sig själv.

Jag förstår det inte. Hade man hävdat att barn vars föräldrar är kriminella/fattiga/döda/etc hade fått skylla sig själva så hade jag kunnat förstå resonemanget att låta människor som blivit födda i andra länder få skylla sig själva.

Sedan diskussionen om det blåögda/ljushyade/ljushåriga "arvet". Diskussionen går starkt om huruvida "det mörka" är mer dominant och således kommer att ta över om vi börjar med äktenskap och banafödsler över "gränserna".

Det intressanta är att diskussionen helt handlar om huruvida "det mörka" är dominant eller inte. Konsensus råder kring att det är ett problem om "det ljusa" skulle försvinna bort med åren.

Jag kan inte förstå att det råder konsensus om en sådan sak.

Det var samma sak när man diskuterade homoadoptioner.

En av diskussionerna hamnade runt om barn med homosexuella föräldrar löpte större risk att bli homosexuella än andra. Diskussionen fokuserade helt på hur stor risken var, eller om den fanns.

Konsensus var ändå att det var ett problem om vi fick fler homosexuella i samhället.

Jag tycker förstås att det är skit samma om barn till homosexuella skulle bli "mer" homosexuella än andra barn. Det spelar väl ingen rolll?

Vilket får mig till slutsatsen: Det är inte alltid vad som diskuteras som är det intressanta. Intressantare kan vara det som inte anses behöva diskuteras. 

Några tankar om rökning på uteserveringar.

 (Frivilliga) Rökfria uteserveringar hade jag uppskattat. Men sen slog det mig - många ickerökare umgås med rökare. Dessa rökare kommer att se till att hela gruppen går till ett ställe där rökning är tillåten (ickerökarna som vill slippa rökningen är för konflikträdda för att protestera). När rökarna sedan efter maten känner suget komma så kommer inte ickerökarna som vill slippa rökningen att protestera, att be dem vänta till senare. Det är de för konflikträdda för att göra. 

Och det är förstås mycket bättre att gå till pappa staten och gnälla om rökarna än att artigt be dem röka senare/gå bort en bit eller att förmå hela gruppen att gå till ett rökfritt ställe.

Är det konflikträdslan vår svenska förbudshysteri kommit upp ur? 

EUP-valet är ju ett otroligt tråkigt och oviktigt val. Åtminstone om man får tro våra medier och vår statsminister.

Jag har svårt att svälja att statsministern kan påstå att det är ett oviktigt val, när 80% av alla lager som stiftats de senaste åren kommer från EU-direktiv.

Sedan vill jag skylla på media - Skriver media så lite om EUP-valet för att folk är ointresserade, eller är folk ointresserade för att media skriver så lite?

Och politikerna sen - de bloggar och twittrar för fullt, men en del har redan erkänt att de kommer att sluta med det så fort valrörelsen är över. Men det är ju bra att de i alla fall inte försöker lura i oss att det är något annat än röstfiske.

Valdeltagandet har varit under 40% i de senaste EUP-valen. Fast i år ska det tydligen bli högre. (Nedrans också!) 

Ju färre som röstar, desto mer makt har min röst. Förutsatt att de som avstår från att rösta hade röstat på något annat att det jag röstar på, och det tror jag att dessa 60% hade gjort.

I opinionsundersökningarna deltar ungefär 1000-2000 personer. Man menar att det är statistiskt säkerställt att man inte vinner särskilt mycket på att ha en större urvalsgrupp än så. 

40% av Sveriges befolkning är vida mer än 1000-2000 personer, är det inte chill då?

Njae, grunden för de 1000-2000 personerna är att de är slumpmässigt utvalda. Man kan tänka sig att det finns en skillnad i inställning till politiken och därmed till vad man röstar på mellan de som väljer att rösta och de som avstår från att rösta.

Olika undersökningar visar att det är S och M som vinner på ett högt valdeltagande. Min lite föraktfulla inställning till det är att dessa personer inte bryr sig särskilt mycket och skiter i att sätta sig in i vad partierna faktiskt sysslar med. De ser Sverige som en tvåpartistat (vilket i sig gör att det blir något av en självuppfyllande profetia) och om man tjänar mycket så röstar man M, tjänar man mindre röstar man S.

Just att det finns en sådan markant skillnad i vad man röstar på mellan de som har tid/lust/ork att sätta sig in i politiken och de som inte har det får mig att vilja införa ett "valtest". Lite grundläggande kunskaper som man ska ha för att få rösta. 

Samtidigt så vet jag att det är en dålig idé - eller, I teorin är idén perfekt. Men jag tror inte att det går att skapa ett rimligt test. 

Teoretiskt skulle jag isåfall vilja att man fick välja ett antal "områden" som man är intresserad av (utbildning, vård, integritet, försvaret...) och sedan svara på frågor om hur partierna har röstat i dessa frågor. (Det är lite skitsamma ifall folk vet vad partierna vill då det de vill inte har något att göra med vad de faktiskt kommer att göra.)

Men vad händer då med partier utanför riksdagen EU-parlamentet?

Vem ska bestämma vilka frågor som hör hemma under vilket område?

Ska människor som inte trivs med skriftliga tester inte ha samma rätt att påverka? (Jag kan iofs se många fördelar i att ha ett "hemtest")

Men samtidigt - bara för att man inte vet vad som kanske är "bäst" så ska man inte få rösta på ett alternativ som åtminstone är bättre för en än det nuvarande?

Personer som inte skulle klara av ett hemtest kanske ändå förstår att S är bättre för dem än M? Även om en noggrannare granskning skulle visa att kanske V eller MP är bättre?

Ett sådant hemtest skulle dessutom lägga fokus på hur partier och kandidater har agerat i olika frågor. Fokuset hamnar helt enkelt på vad partierna gör i praktiken, istället för som nu, vad partierna påstår sig "vilja" göra.

Som ickerökare är jag kluven i frågan om huruvida rökning borde vara förbjuden på uteserveringar eller inte.

Dels så finner jag det självklart att det borde vara förbjudet. Passiv rökning skördar liv. Jag är inte ett dugg intresserad av att bli sjuk eller till och med dö för att någon respektlös idiot behöver suga på sin cancerpinne hela tiden.

Samtidigt. Det finns fler saker som är ohälsosamma och som skadar människor i närheten - ska vi börja förbjuda motorcyklar, bilar som spyr ut för mycket avgaser etc.etc också?

Förbudsträsket är ett lömskt träsk, har man väl klivit ner är det lätt att fastna och börja förbjuda saker till höger och vänster.

Jag tycker att personer som röker på uteserveringar ÄR respektlösa idioter, men de kanske har all rätt att vara det, trots allt?

Jag vet inte hur mycket passiv rökning skadar och dödar - bara att den gör det. Jag har mottagit skräckpropagandan och svalt den med hull och hår.

På sätt och vis vill jag ändå jämställa rökning på uteserveringar etc. med misshandel. Det är ändå det det handlar om. Samtidigt så vet jag inte hur farligt det faktiskt är. En knuff brukar ju inte räknas som misshandel.

Enligt Socialstyrelsens miljöhälsorapport 2001 räknar man med att omkring 850 dödsfall per år kan tillskrivas passiv rökning.

Det är ungefär dubbelt så många som de som dör i trafiken varje år.

Njä, jag vet inte vad jag tror om förbud - det är förstås intressant om det pluppar upp rökfria uteserveringar (kanske redan finns?) för att restauranger m.m frivilligt ger sig in på den banan.

Då kan jag ändå välja att gå till dem istället, så kan de som känner för att slurpa i sig kemikalierna gå till nåt annat ställe.